Sambo mambo kambo dammbo osv

Jag är en sambo som gillar min man
Jag är en mambo som lär barn vad jag kan
Jag är en kambo med bästis med kraft
Jag är en dammbo som städar upp saft

Jag är en särbo med son med behov
Jag är en värkbo med värkande skov
Jag är en närbo med många in till
Jag är en rörbo som ej kan va still

på många sätt kan jag ju va
att ha alternativ är alltid bra
att vara och leva är det jag vill
Förstod ni inte detta läs allt en gång till!

Tystnaden

Sitter hemma i lugnet alla är ute på äventyr..bara jag i nuet. Det är skönt kan jag lova. Inga måsten bara jag och tystnaden...va! tystnad hade säkert någon sagt. Spelar tracks listan på spotify för fulla muggar samtidigt som jag sitter vid datorn. Men det är jag som bestämmer ingen tv i bakrunden inga skrikiga 11 åriga pojkar och inga dagbarn som vill ha uppmärksamhet, bara jag och min tystnad.

Ute är det lugnt, tyst där trivs jag bra. tystnaden är skön. Men lika hemsk kan tystnaden vara när inte telefonen ringer. Man tittar undrar om det är något fel
har den lagt av är batterierna tomma. Inga pip inga ringningar man är helt ensam utlämnad. Då vill man ha en skrikig signal som stör tystnaden.
Ja tystnad är en definitions fråga precis som med allt annat tystnad för mig kan vara något annat för en annan person.

Jag trivs med min tystnad bara den är i lagom mängd, på mitt sätt. Nu ska jag ta och ringa någon för att störa deras tystnad! Ha det!

Inte lätt med ständig tuttefräs!

Rör mig sakta fram i mörkret, skuggorna spelar över marken jag beträder, tittar spanar Dolly ser misstänksam ut morrar och gläfser. Gazza lunkar trött efter och nästan skakar på huvudet inte finns det något här att var orolig för. Inte lätt att hålla sig lugn och inte se några spöken runt hörnet när man har en lätt neurotisk hund med sig. Tur att jag kan luta mig mot Gazzas lugn.

Våra steg knarrar lätt och jag njuter av lugnet är det inget jag hör bakom mig när det är bara mina egna steg, andas ut och ångan som kommer ur min mun på minner mig om när jag var liten och sprang omkring med en pinne i munnen och låtsades röka. Sen blev det verklighet och röken bolmade ur munnen på mig i många år trots att det inte var kallt ute, innan jag tog beslutet att lägga ner med gift pinnarna. Minns kylan i fingrarna när man bestämt skulle röka i minus grader dom cigaretterna kund man varit utan. Hur korkad får man vara när man tvingar sina händer att var ute i kylan när man inte behöver.

Telefonen ringer och jag svarar, pratar häst skit och killar en stund innan handen intagit en form som mer liknar en is glass än en hand. Lika knäpp nu som då har jag utsatt min hand för det omänskliga att var ute i kylan trots att det inte behövts.

Nu biter kylan i mina kinder, snygg blir man när man får gratis rouge i naturligt format. Något skaver mot behån den ständiga tutte fräsen gör sig hörd. Fan vad kallt det kan vara inte visste jag att Sibirien låg i Utby, Kortedala , Göteborg ,Sverige men så är det visst.

Med snabba steg tar jag mig sista biten runt ängen. Månen lyser upp mina steg skorna knarrar och hela kroppen fryser. Något eller någon närmar sig det smattrar högre och högre. Börjar små springa ljudet hörs nu högre. Konstigt hundarna bryr sig inte. Ops det var visst mina tänder...tur att jag snart är inne!

trots kylan blir man varm

Jag känner mig så lugn och harmonisk när jag kommer från stallet, ridningen gör mig så lycklig. Idag i alla fall vissa dagar är jag arg ledsen och förtvivlad. Men när det stämmer lite grann känner jag mig lycklig och nöjd.

Idag var det iskallt i stallet och den förfärliga olyckan där Gandino fick sätta livet till gjorde inte det varmare. Jag lider med Ann som mist sin vän och följeslagare, och hoppas att hon kan hitta tillbaka till stallet och ridningen och tycka att det är trevligt att vara där igen. Att få avliva sin häst i hagen med ett brutet ben är inget jag vill att någon skall behöva uppleva men det är så här det är när man lever nära med hästar. Både människor och djur kan komma till skada då det är stora krafter i våra hästar.

Men trots kylan kändes det väldigt varmt och ombonat i stallet i dag. Vi fanns där samtalade om det som hänt och vi har förmåga att känna med varandra. Mina vänner i stallet gör mig lycklig och jag känner mig hemma när jag är där.

Min ridning i dag var en stor lyckostund det kändes jätte bra!

Nu ska jag ut och leka med mina underbara hundar! Dom är fantastiska och jag blir lycklig när jag ser dom leka i snön. Så trots att dagen var svart för Ann var den vit för mig. JA livet är som en zebra randigt.