tisdag 23 november 2010

dr house


Hjälp sökes av doktor House och det genast. Sjukdommen tär på min kropp och ingen kan egentligen sätta fingret på varför mitt sår inte läker. Ibland kliar det så förbannat att jag bara måste klia tillbaka och då far skorpan av och gör förbannat ont. Andra gånger när jag tror att allt börjar bli bra, varar det och det rinner gägga ur det. Inte luktar man så gott heller när man är en var härd.
Jag önskar jag kunde hitta rätt plåster, hitta rätt örter och sedan få såret att läka.

Konstiga är att jag inte riktigt vet när jag fick det och varför men nu förstår jag dom som har det där gapande såret som bara tär och tär på en som aldrig riktigt läker samman. Det behövs bara så lite så slits det upp igen.
Skulle behöva en gasbinda så stor så den täcker hela kroppen så jag likt en mumie kunde vandra runt på gator och torg men inte hade det varit bra heller för då skulle såret inte få någon luft och då inte heller läka. Ja det är bara att söka vidare efter vad som hänt och varför. För det är väl så dr House arbetar för att hitta botemedlet till sina sjuka patienter. Ja bara att söka vidare efter svaren för jag vill bli av med mitt jobbiga sår!

söndag 21 november 2010

Att känna kan vara svårt

Känslor styr man inte över, dom bara finns där sorg glädje nervositet osv. Man kan försöka styra dom men dom bara finns där automatiskt. Inget man göra, man kan ju alltid försöka ändra sina tankar, inte gå in i dom sjuka tunga tankarna som gör en rädd och ledsen utan låta tankarna skingras och flyta iväg men det är inte lätt. Samma sak är det med kärlek och hat, inget man lätt kan bestämma över precis. Hur många gånger försökte man låta bli att vara kär när man var yngre när man visst att det var lönlöst att vara kär i killen i 9an när man gick i 7an min inte hjälpte det inte ...det pirrade lika mycket i magen i allafall och man grät på kvällarna för att han inte ville ha en. Knäppt.

När man nu är äldre och har mer erfarenhet hade man ju trott att det skulle bli lättare med kännslorna men inte, ibland känns dom tyngre och svårare. jobbigt som fan. På samma sätt är dom lätta känslorna som glädje så mycket värdefullare.

Försöker fylla på med glädje och lycka men ibland är det svårt. Svårt när tankarna tar över med frågor och funderingar....när man inte får dom svaren man vill ha utan man får gå där och tippa som om golvet vore fyllt av glas. Ja inte är det lätt att leva vare sig man är 14 eller 38. Jag vet bara att jag vill må bra och jag måste få chansen att hitta mig själv igen så snälla hjälp mig prata med mig om hur du känner jag kan inte gissa mig till hur du vill ha det livet är för kort för att sörjas och funderas bort tvivla och undra. Jag älskar att leva och vill göra det bra NU och HÄR. Ingen annanstans!

måndag 15 november 2010

go tjejer!

Skyndar mig in efter att varit i stallet, måste fylla batterierna med lite energi och fläskyttrfileen passar bra till det med lite keso. Hinner nästan inte känna smaka på det jag stoppar i munnen äter för fort igen, trots att jag vet att jag måste stanna av göra saker långsammare. Men idag är det svårt det pirrar lite i magen på mig då jag ska upp till friskis och ha ett pass med utbynäs flickor 96/97. Gud va kul!

Får skjuts av svågern det är hans lag jag ska träna,han har baksätet fullt av tjejer och jag tänker att det kommer i allafall 3 tjejer och 2 tränare som jag ska slita ut i dag. Väl uppe på friskis är det faktiskt ganska många tjejer där som kommit för att träna. Pigga fnissiga kramande tonårs tjejer. Detta vet man aldrig var det ska sluta.

Tar med tjeterna till källaren för att byta om sedan så går vi upp mot sal 2 min favorit sal. tjejerna ställer sig i ett hörn medans jag laddar spelaren. Sedan bara det flyter på vi tar fram sakerna vi behöver och börjar uppvärmningen. Tjejerna har mer go än vad jag väntat mig och kämpar på bra. Vissa behöver lite mer puch andra klarar sig bra själva. Det var jätte kul i allafall. mycket fniss och pust och nej men många ok och gött jobb. Avslutar passet med idioten med vikter. När jag går därifrån är jag nöjd trött och svettig, gillar detta skarpt och gillar att vi har många veckor framför oss med träning. Göttt jobb tjejer hoppas ni har träningsvärk!

torsdag 11 november 2010

hemma!

går här och ser mig omkring. Ser på röran mitt hem som jag älskar så mycket. Soffan som knarrar, sängen vi köpte men madrasserna börjar ta slut. Matslsbordet som var så svårt att få in. Skohyllor som faller sönder under tyngden av alla skor. Köksbordet som börjar bli slitet och hårt åtgånget, lampor tavlor och pynt vi köpt under våra 14år tillsammans. Detta är vårat hem ett hem av kärlek och omtanke ett hem med känslor och styrkor ett hem med svaghet och fel. Men jag älskar det för vad det är, och vad vi gör det till. För att du finns här. För att du fyller det och mitt liv med så mycket mer än vad jag trodde var möjligt. Vi är inte lätta att leva med någon av oss men vi gör ett bra jobb ihop. Ett liv av utmaningar och överraskningar vissa mer trevliga än andra.

Du har visat mig under denna tiden att du finns här för mig i vått och torrt i lycka och olycka det gör mig så trygg och jag kan läka. Utan dig hade jag varit en trasdocka nu är jag din docka som blir starkare för varje dag. Och när du sedan behöver mig finns jag här för dig finns jag här för att ta hand om och stärka dig när du är svag. Vi är inte en vanlig familj, en vanlig familj med vanliga problem vi är oss så mycket mer och jag älskar dig så min bästa vän och älskare utan dig hade mitt hem inte varit ett hem utan ett ställe där jag bott. Nu fyller du alla skrymslen och vrår med dig och mig och vi har något ingen annan har! Älskar dig!

fredag 5 november 2010

Natten

Det är värst på natten. Allt är så svart ensamt och tyst. Mina steg ekar i mina öron när jag vandrar runt söker efter ro letar efter frid. Men jag finner den sällan. Går där vankar av och ann. Vet inte vad jag ska göra. Längtar hoppas men vet inget alls längre. Nu är jag trött, nattens timmar är för många men blir för få. Önskar men jag har inte rätt till det mer....vet inget alls, vet inget mer......