torsdag 7 januari 2010

trots kylan blir man varm


Jag känner mig så lugn och harmonisk när jag kommer från stallet, ridningen gör mig så lycklig. Idag i alla fall vissa dagar är jag arg ledsen och förtvivlad. Men när det stämmer lite grann känner jag mig lycklig och nöjd.

Idag var det iskallt i stallet och den förfärliga olyckan där Gandino fick sätta livet till gjorde inte det varmare. Jag lider med Ann som mist sin vän och följeslagare, och hoppas att hon kan hitta tillbaka till stallet och ridningen och tycka att det är trevligt att vara där igen. Att få avliva sin häst i hagen med ett brutet ben är inget jag vill att någon skall behöva uppleva men det är så här det är när man lever nära med hästar. Både människor och djur kan komma till skada då det är stora krafter i våra hästar.


Men trots kylan kändes det väldigt varmt och ombonat i stallet i dag. Vi fanns där samtalade om det som hänt och vi har förmåga att känna med varandra. Mina vänner i stallet gör mig lycklig och jag känner mig hemma när jag är där.


Min ridning i dag var en stor lyckostund det kändes jätte bra!

Nu ska jag ut och leka med mina underbara hundar! Dom är fantastiska och jag blir lycklig när jag ser dom leka i snön. Så trots att dagen var svart för Ann var den vit för mig. JA livet är som en zebra randigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar