Ja då var det dags att skriva något igen. Livet rullar liksom på. Ledigt blandas med jobb som blåsas med djur som blandas med familj. Nu är det nytt år som skall handla om hälsa. Sockret skall bort igen. Inget godis dricka eller fika fram tills vi åker till England i maj. Skall bli underbart. Hela familjen åker tillsammans. Motionen skall ökas om bara kroppen håller. Det är det som återstår att se.
Ja bättre skall kroppen må å då mår jag också bättre. Det känns fantastiskt. Att Mikael och Elin också skall med på resan känns ännu bättre. Bara att dra igång å göra vecko menyer. Nyttigt och hälsosamt är temat. Nu kör vi. :-)

Länge sedan jag var här och tömde mina tankar. Kanske blir en ny start vem vem vet.

en ny dag gryr

Herre gud vad tiden går, kan inte ens minnas när jag sist lät fingrarna leka över tangenterna. Många gånger har jag i sorg låtit mina tårar blöta ner mina fingrar medans dom har format ord, andra gånger har leendet inte slutat pryda mitt ansikte inte en sekund under hela tiden jag har skrivit vad jag känt och tänkt.

Orden har och är en stor del av mitt liv men under en tid har dom fått stiga åt sidan då energin inte räckt till, den har fått omdirigeras och används på ett annat sätt än tidigare. Jag har fått avväga och diskutera med mig själv vad mina energiresurser ska gå till. Men nu känner jag mig i balans och det är dags att sätta ord på mina tankar och känslor igen. Det är dags att börja leva helt ut igen om det nu är möjligt.

Den Anna som för två år sedan satt på en parkbänk i fjällbopark, som inte hörde vad arbetskamraterna runt henne sa, utan hon  som satt där i en bubbla som förstod att det var dags att ta tag i livet som var ett kaos. När väggen framför henne blivit allt för stort när alla tårar torkat ut henne och all oro och stress bränt ut kroppen, som hon körde så hårt i bott med träning skrek. Var det dags att börja om på nytt.

Jag tog mitt ansvar och började bygga igen istället för att riva och nu tror jag att jag byggt färdigt eller iallafall börjar närma mig. Livet ser inte likadant ut längre byggnaden ser annorlunda ut än den jag rev ner och förstörde med mitt destruktiva sätt.
Men den är funktionell, den ger mig det skydd jag behöver och den trygghet som jag sökt efter ett tag.

Jag skrattar igen inte lika hjärtligt och ofta men skrattet och lyckan finns där igen, kärleken till mig och de mina finns där igen jag har hittat den efter att den ett tag varit borta. Jag kommer aldrig mer känna mig fri i tanken, men jag tror jag kommit överensmed den känslan. Jag är lugnare. Lugnare i allt och jag saknar ANNA ofta och mycket nu finns bara anna. Men det är ok. Spelar ingen roll vilken av Annorna som finns på kullegårdsvägen bara MJ är hos henne det är det som är det viktigaste nu. Höll på att slarva bort honom i mitt tillstånd av hysteri och självutplåning, men han stod kvar fångade in och räddade det som fanns kvar av ANNA även om han inte kunde rädda allt fick han tag på en del och det blev anna. Tack MJ.

Nu har jag varit och tankat i stallet, och det är dags att ta vara på den energin och göra om den till positivitet inför morgonen. Så nu väntar sängen och det är med glädje och otrolig kärlek jag sträcker ut handen och känner att han finns där och jag kommer vakna i morgon och se fram emot dagen som väntar.

hästar hästar hästar

Jag åkte i träpå bilen i dag, det är ett konstigt namn på en bil men det är en konstig bil med som när man kör den måste man liksom trä bilen på en, jag det gå inte att förklara om man inte testat den själv.
Med den tog jag mig i allafall till stallet, kryckorna och jag skulle tillbringa en dag i mitt älskade stall, jag hade insläppet 27 hästar som ska in från hagarna som tur hade jag assistans av min goa vän och chaufför.

Först skulle det mockas, att det kan vara så gott att göra ett sådant skit jobb, sedan kika lite på hoppning och tömkörning innan lunch. Att äta på stallet är något speciellt, jag gillar att sitta där i det trånga köket och smaska i mig vad väskan eller påsen har att erbjuda. Bara sitta där och fnittra och äta som småtjejer på ett ridläger. Sedan är det dags för hårt jobb igen. Min krycka och jag haltade fram med några av hästarna medans min  kompisen slet som satan med resten.

När benet och jag inte orkade med blev det att göra i ordning Tyra och sadla henne. Mäster ryttaren och hon provade ett par bett innan dom blev nöjda, sedan bar det av över hindrena som bara den. När jag är där i stallet känner dofterna och hör ljuden känns det i hela kroppen att jag är på rätt ställe, en varm mule en man att stoppa fingrarna i. Gud vilken fantastisk känsla det är att få uppleva detta som så få får uppleva. Åter igen somnar jag med ett leende på mina läppar jag är en kvinna med en rik fritid en fritid som jag själv har valt och jag älskar den. Jag hade varit lycklig utan hästarna men med hästarnas hjälp har jag utvecklats blivit starkare både i själ och kropp. Jag är en kvinna med ett liv utöver det vanliga jag är rik.....

vad solen kan göra

Att vakna till solen är en härlig känsla , idag fick den mig att vilja fotografera igen det har jag inte gjort på mycket länge. Bara jag slängt kryckorna ska jag ta mig ut igen. Nu får jag bara njuta av färgerna och formerna runt mig och hoppas på att foto känslan sitter kvar i kroppen om en vecka. Jag log idag när Daniel hade köpt morötter till mig för det är helt otroligt vilken underbar färg denna grönsak har och bara man lyfter sin blick lite finns färgerna där överallt runt oss. Det får vara min lycka i dag att jag såg färgerna runt mig hoppas du såg dom med...och av någon konstig anledning har jag varit otroligt kär i dag, en helt vanlig dag och det har pirrat i kroppen på mig hela dagen, var det solen kanske som väckte något i mig det får jag aldrig veta med jag har njutit av pirret hela dagen det är gött det...så det så!

mat och kärlek kryddar rätt!

Jag älskar att laga mat och har alltid gjort det, men nu känner jag mer att var sak har sin tid. Nu förbereder jag gör saker dagen inna och fixar lite då och då. Ännu bättre är då både jag och maken samsas mellan gryttor och skärbrädor. Och jag slipper stå ensam med ansvar och stressen av gästbesök och barn passning.

Vi kan nu titta på inspelade matprogramm, blädra i kokböcker och diskutera och handla, vad vi ska laga tillsammans. Allt blir som en romantisk resa mellan vitlökar köttstycken och söta tillbehör till efterrätten den röda färgen som ska blandas med det  gröna det syrliga ska mötas utav sälta. Ja en upplevelse i matlagning påminner mig om äktenskapets olika nyanser och spänningar. Lugna stunder som en potatis och purjolöksoppa, sexigt som choklad överdragna jorgubbar marinerade i vitvin, robust som en kalops eller hett som en gulaschsoppa.

Hemma hos oss är maten en viktig del av livet och något som vi ofta kommer tillbaka till i minnen och goda stunder. Vi älskar att testa olika restauranger, äta god hemlagad mat hos goda vänner som kryddar maten med sin omtanke om oss, och sin gästfrihet. Mixtra och testa vid vår egen spis eller uppleva nya smaker utomlands.

Jag älskar att laga mat och jag kommer alltid ha kvar denna passionen, det som nu ligger framför mig är att hitta dom lite nyttigare recepten, inte laga lika mycket  inte så stora portioner och fundera två gånger på vartifrån maten är och hur maten är behandlad. Vi ska låta 2012 bli ett lite nyttigare och hälsosammare liv, men det innebär inte att vår passion för mat och tillagning måste få sig en törn utan nu väntas större utmaningar och nya tankebanor för att vi ska nå våra mål med vår hälsa.

Låt fantasin leka och laga nya spännande rätter för det ska vi göra men vi ska njuta av varje tugga vad det än är vi äter och vart vi intar maten, vi är förälskade i mat, men först och främst i varandra och maten är bara en krydda i vår vardag om de bara så är en frukostomelett!

en underbar vän

Sitter här vid datan och njuter av en bra dag, en av många hoppas jag. Jag har träffat en underbar vän, en av dom som jag haft längst. Tyvärr så träffas vi inte så ofta men när vi gör det är det alltid lika trevligt. Jag träffade henne -91, 20 år sen alltså, och lite till. Hon är gudmor till min son och hon är en av de vänner som känt mig längst. Hon är en tjej som råkat ut för mer än vad man ska behöva vara med om, men ändå vet jag att hon finns där om jag skulle behöva henne. Konstiga vägar har gjort att vi båda idag har var sin häst. En av våra drömmar som vi aldrig pratade om när vi umgicks som intensivast med varandra i 20 års åldern. Men nu har vi våra kusar, och idag var det en av anledningarna att vi träffades.


Tänk att man kan låta timmarna bara rusa iväg genom att bara vara tillsammans och småprata om ditt och datt och i mellan åt ramla ner i dom lite djupare groparna.
Denna goa tjej var nära att jag bara träffade en gång för jag tyckte allt att hon var lite dryg när vi träffades första gången genom mitt ex. Men hon vann i längden och i dag är hon en av de som jag värderar högst. Jag hoppas att hon kommer att sitta där i min soffa och sippa på en kopp kaffe och prata om gamla minnen när vi är pensionärer, och att vi kommer att ha många trevliga möten framför oss.
Hon har fyllt min haltande dag av värme och omtanke och jag kommer att le åt våra minnen tillsammans när jag lägger mig......Tack underbara du för att du finns L<3