en morgon promenad i tankar

När solen träffade ansiktet log hon, hon log mot morgonen. Hundarna sprang framför henne på stigen lekande lyckliga ovetande om allt som händer runt dom. Hon tittar på dom önskar för en stund att hon hade kunnat vara en hund, sprungit med dom där i det höga gräset på ängen, varit fri bekymmerslös. Men hennes liv var allt annat än bekymmerslöst. Det var kanske det som var problemet hur man kan må dåligt och samtidigt egentligen vara lycklig. Bara det att lyckan just nu kändes ganska svår greppad.

Tröttheten slår henne i ryggen där hon går stegen blir plötsligt tunga och svåra, hon måste sluta tänka. Det är tankarna som tynger ner henne. Leva i nuet njuta av det som är istället för att grubbla. Hon ler igen när en fågel flyger förbi henne en kungsfågel är det, så lite så skör, den flyger mot staketet och utan problem flyger den igenom staketet. Hon önskar hon hade samma precision i sitt liv att hon lyckades tränga sig igenom problemen utan att stöta i mot och göra sig illa.

Runt henne börjar allt vakna till liv, det är morgon och en ny dag. Hon har insett att hon måste se verkligheten som den är, men att man inte får lägga för mycket värderingar i allt som händer och det som sägs. Hon kan inte veta vad alla tänker och tycker, negativa tankar gör henne sjuk och hon kämpar för att hitta det positiva tankarna igen. Dom hon alltid haft så nära till tidigare. Men en överkonsumtion leder ofta till att saker tar slut. Nu måste hon bunkra upp igen.

Hon fortsätter gå där på stigen med hundarna lekande på ängen, hon går där med hopp i sin kropp. Känslan av att klara hindren är stark denna morgonen, hon vet inte om det är kramen hon fick av sin man eller om det är solen strålar som gör det , eller kanske en kombination men hon vill hitta tillbaka och hon vill göra det nu. Men hon vet att saker och ting kan ta lång tid och hon skall låte det vara så. Hon ler igen och nu åt sina egna tankar......

kämpar på!

Att leva som utbränd och med min ADBH är som att leva i en berg och dalbana, ena dagen är man på toppen andra dagen på botten. Drömmar önskningar är att allt ska vara toppen och kul, medans det oftasat slutar med trötthet och tråk. Jobbigast är det nog för dom som är runt mig som inte kan se och känna det jag upplever. Att dom inte vet om det är dom som säger fel saker eller gör fel när jag plötsligt är som en hemma gjord regnmaskin som sprutar tårar som en fontän, eller när jag ena dagen exploderar pga att barnen ätit macka istället för middagen jag lagat. Dom kan ju inte se min röriga trötta sletna insida. Bara den vanliga utsidan.

Det finns mycket i livet man vill hinna med och räcka till till. Jag vill vara en duktig dagbarnvårdare som ger mina dagbarn en bra och utvecklande dag, jag vill vara en mamma som orkar vara till hjälp när det gäller läxor hinna göra roliga saker tillsammans med barnen och jag vill vara en trevlig omtänksam fru som tar hand om min man och ger honom det han vill och behöver.
Sedan vill jag hinna med att träna så att kroppen mår bra, och självklart ska hästen ha sitt och hundarna sina promenader.

Men någonstans orkar jag inte med allt, måste ta ansvar för min sömn måste klara att lägga mig själv och inte vänta in gubben, måste ta ansvar för min mat att jag får i mig det jag behöver för att orka, och att jag tar ett beslut om vilka mediciner och på vilket sätt jag behöver dom.

Vill ju vara jag men inte vilket pris som helst, drömmer om att vakna och allt ska vara som förut att mina känslor för mig själv mina barn och min man ska vara samma som innan förra sommaren, men jag har insett att det nog aldrig kommer bli så, jag tror däremot att det kommer bli bra men på ett annat sätt. Vi planerar drömmer och pratar om framtiden och om nuet, minns och ler åt minnena vi har tillsammans, Vi är starka tillsammans min familj och jag.

Och hur det än är och blir kan ingen säga att vi inte kämpat, vi är fighters vi Lundgrens och vi kämpar på varje dag varje timma varje minut och sekund för vi tycker så mycket om varandra och det är skönt att veta när det ibland är mörkt och kallt i sinnet.....

att prova nytt!

Jag har lärt mig något nytt, att det inte är farligt att prova saker och försöka. Jag har alltid varit rädd att misslyckas därför har jag låtit bli, rädd att få nej om jag frågat så det är bättre att låta bli att fråga. Nu har jag bestämt mig att när man är 38 så är det ingen ide att vara rädd för att få nej och att vara rädd för att misslyckas. Nu måste jag våga. Så nu börjar jag i skolan igen, nu börjar jag läsa igen, misslyckas jag har jag iallafall testat och det är ju bra det.

Jag går på föreläsningar och scandinavium själv, gör inget att man är själv. Träffar man inte trevliga människor på vägen kan man klara en dag för sig själv och det kan nog bara vara nyttigt kan jag tänka.

Jag drar med mig min bästa vän på mycket...han får bara hänga på, nej självklart har han ett eget val i det han gör. Det är kul att göra saker man inte brukar göra. Gå på en föreläsning man inte trodde man skulle gå på, Åka till ett ställe man aldrig tänkt på. Det är utvecklande att göra saker tillsammans så man sedan har något att prata om.

Jag tror att alla erfarenheter och kunskaper är nyttiga att ha med sig på sin livs resa. Det är en underbar glädje i att kunna samtala med olika människor med olika intressen och inte bara fastna i den verklighet man själv lever. Så nu ska jag ut på nätet och leta efter nya intressanta föreläsningar och utbildningar jag och min vän kan gå på, nya resmål och nya idéer att förverkliga......