Jag som brukar ha huvudet fullt av ord har blivit helt ordlös. När julen kom hade min bok landat på 200 sidor. Men nu är det bara stopp. Försöker att pressa fram några ord men det går bara inte. Vet inte riktigt längre vad som är intressant. Livet springer på i en sådan faslig fart, och jag vet inte om jag hinner med. Tycker att det är lite läskigt. Mikael tror att jag har fått en ålderskris då jag börjat träna som en toka igen...men det var inte förens jag stod där framför speglarna i träningshallen som ålders krisen kom. FY fan man kan ju undra vem den där tanten är som står där framför mig i spegeln. Vet ju att det är jag men sinnet är inte riktigt med i samma tanke.
Det är inte kroppen i sig som det är fel på jag har väl en hyfsad kropp men armarna är tantigt långa, annsiktet trött och håret risigt. Magen pluffsar lite och stegen är inte lika energiska längre. Sanningen är att 25 åringen har blivit 37 och det har inte hjärnan hängt med på. Mötte en dam som var 80, hon menade att jag var i den grönskande åldern. Mellan 40 och 50 skulle man visst ha det som bäst. Ja det är väl bara att vänta och kolla läget när man blir 40 om livet blir bättre lättare och helt fantastiskt.'
När jag ser det så så ska det nog bli kul att bli 40 jag har 2,5 år på mig att vara i topp form. Box, skivstång spinning och ridning skall nog kunna ta mig till OS 2012. Jag ska vara en drottning på dansgolvet på min födelsedagsfest. Men det är jag ju jämt ;)
Jag tror helt klart att orden kommer tillbaka bara du inte försöker pressa fram dem... de kommer när det är dax igen... Ser fram emot att läsa din bok=) KRAM
SvaraRadera