Det är så konstigt med alla er där ute som måste vara så hemliga! Eller kanske inte hemliga utan något annat, falska kanske man kan kalla det. Varför säga att man ska vara själv i helgen och sedan få besök. Eller att man inte kan hjälpa till för att man har ont i kroppen, för att sedan säga till någon annan att det inte passade din smak och att det var för dyrt. Varför säga att skorna är snygga när du inte gillade dom eller att tröjan passade när den var för liten.När det verken sårar eller förändrar läget utan bara krånglar till allt och gör det knäppt och tokigt.
Är det så svårt att vara ärliga mot varandra. Jag vill inte veta dina inre hemligheter vem går på date med, vilka mörka hemligheter du bär på bara din ärlighet. Är det ingen som frågar så svara inte det är ok. Men ljug inte, hitta inte på och förändra. Det blir bara så fel. Men du inte känner att du vill dela med dig säg då att det är för privat, att det gör för ont eller att det bara är din ensak. Det tycker jag känns bättre.
Jag är inte utan skuld men jag försöker bättra mig. Jag har hemligheter till och med för min bästa vän men det är bara små små hemligheter som gör att jag är jag och inte någon annan eller någon annans.
Jag vill leva mitt liv och göra det på mitt sätt, men skulle någon fråga vad jag tycker eller vad jag gjorde igår så svara jag ärligt och rakt finns inga omvägar bara rakt fram. Men som sagt jag är inte felfri. Försöker hela tiden ändra mitt tanke sätt och mitt sätt att vara. Kanske jag lyckas kanske jag misslyckas. Men om våra vägar korsas så var ärlig, vuxen och säg till mig om jag gör fel. Om ingen rättar mig kan jag inte göra rätt! Ha det gott där ute och spara på rätt hemligheter det gör dig så mycket mer spännande!
Vi ses där ute i verkligheten, där det är lättare att hålla inne på hemligheterna för här i syberspace så blottar vi oss mer och mer och det gillar jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar