måndag 28 februari 2011

Känsla av maktlöshet

Hon gick runt i storarummet nervöst trampande, naglarna och nagelbanden var nedbitna tills det inte gick att bita mer på dom, så nu gnagde hon på knogarna i stället. Rummet var som ett fängelse och väggarna trängde på som om dom kom emot henne. Hon smög ner i soffan en stund, men stressen jagade upp henne igen. Runt runt gick hon som en klocka i takt till tickandet från hennes egen väggklocka.

Likt ett mantra läste hon Fader Vår för att tankarna skulle få ett annat fäste men ångesten lämnade inte hennes kropp. En svett pärla rann ner för hennes panna samtidigt som en annan sipprade ner för hennes rygg. Trots att svetten rann så frös hon ända in i märgen inte ens filten hon virat runt sina axlar kunde få henne varm. Magen kurrade lite. När åt hon senast egentligen Hon hade nog tappat några kilo dom senaste veckorna. Mat var liksom ointressant när hon hade fullt upp med att bemästra ångesten. Hon måste ut. När hon tar i dörr handtaget och öppnar ytterdörren, exploderar det inom henne. Ångesten kommer med en sådan kraft att det inte går.

Plötsligt upptäcker hon att hon sitter i dusch hörnan alldeles blöt om baken sitter hon där med kläderna på. Vattnet från morgonens dusch har inte torkat undan. Utan har nu sugits upp av hennes gråa joggingbyxor. Hon känner kylan från vattnet och vaknar upp. Tar av kläderna, för andra gången idag så står hon där i duschen. Hett vatten rinner ner för hennes kropp, hon skrubbar för att göra sig fri, fri från tankar, känslor och skuld. Hon torkar sig långsamt blåser håret, ångesten börjar försvinna. Hon hör att någon kommer in genom dörren, en snabb titt i spegeln för att kolla att dom sönder gråtna ögonen inte ska avslöja allt.

När hon sakta går uppför trappan hör hon honom, det doftar Kinamat och hon provar på att le. Snabbt smyger hon in i hans farm. Tårarna rinner igen, nu lugnare skönare. Han håller, håller om henne klappar hennes hår viskar att allt är bra nu. Att han är hemma hos henne att han ska ta hand om henne, om han bara visste vad hon gjort. Skulle han då förstå, skulle han då stå där. Kom nu vännen säger han du behöver äta lite och dom sätter sig mitt emot och hon äter. Nu känner hon att hon var hungrig.........Lägger ifrån mig boken jag just slutat läsa. Min mage kurrar den med, det är dags att ta sig något att äta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar